Skattlösbergs bygdegille

Peter Bergström, författare till boken Ekon av brott, vi undrar…

Hur uppstod ditt intresse för Gardist-Kalle, Albert Granlund, Skattlösberg och händelserna du skildrar i din bok “Ekon av brott”? Var började det hela?
Jag är ju sedan barndomen väl bekant med Dan Andersson. Vi fick bland annat åka ut till Luossastugan många gånger med skolan, och på så sätt fick man en relation till honom och Skattlösberg. På den tiden var inte hans verk särskilt intressanta för mig även om jag kände till några dikter, den saken kom först under senare år. I vuxen ålder läste jag in mig på hans verk på riktigt och började sedan läsa om honom och hans liv. I de verk som finns nämns Gardist-Kalle och Albert Granlund lite kort i samband med deras mord och hur fascinerad Dan Andersson var av dem. Det väckte min nyfikenhet så att jag började ta reda på mer om personerna bakom dåden. Ganska snart upptäckte jag att det inte fanns något heltäckande skrivet om dem eller deras brott. Dessutom upptäckte jag en del saker som inte stämde. Så då bestämde jag mig för att ta tag i den saken och skriva en bok. På den vägen var det och på vägen skrev jag även en skönlitterär och väldigt kontrafaktisk bok med Dan Andersson i huvudrollen.

Hur kände och tänkte du om människorna och händelserna innan du började och hur känner och tänker du om dem nu, när boken är klar?
I början hade jag en känsla av att Gardist-Kalle skulle vara den stora skurken och att styvsonen Albert av olyckliga omständigheter hamnade där han gjorde. Det fick jag omvärdera ganska ordentligt, inte för att Gardist-Kalle var en trevlig person utan mer för att Albert faktiskt hade så mycket ondska i sig. Han var en djupt obehaglig man som samtidigt begåvats med intelligens, stor musikalitet och en förmåga att kunna reparera nästan vad som helst. Allt det hade han kunnat använda till goda syften. När det gäller händelserna i boken så visade det sig att de flesta som skrivit om mordet i Uvberget har fått allt om bakfoten, det blev en överraskning och gav en helt annan bild av vad som hände. Det kändes också lite som en upprättelse för alla offer som nu fick komma till tals så gott det gick, att deras historia också kunde berättas. Ida till exempel är ett av offren som jag känner väldigt mycket för, mitt i allt det tragiska visar hon på en imponerande styrka och vägrar låta sig knäckas.

Vad har gjort störst intryck på dig under skrivandet av boken?
Det som gjorde mest intryck på mig under skrivandet är hur några få personer i princip kan hålla alla inom ett område som gisslan när polisen inte når ut dit. Hur rädslan gör att människor inte vågar anmäla och vittna eftersom de vet vad konsekvenserna kan bli. Jag förstår varför Dan Andersson var så fascinerad av sina grannar. De här gärningsmännen var kända för sin långsinthet och förlät inte en upplevd oförrätt i första taget. Här finns det en stor likhet med dagens utanförskapsområden där polisen inte heller har kontroll och kriminella blir de som bestämmer. Där vågar inte heller så många människor vittna av rädsla för hämnd.

Vi har hört ryktas att du skriver på en ny bok, vill du berätta vad den handlar om?
Ryktet talar sanning, en ny bok kommer innan jul! Den heter “Döden kommer alltid till Ludvika” och består av ett antal kriminalfall i Ludvika- och Grangärdeområdet från 1893 till 1936. Fall med en röd tråd mellan och en blandning av mysterier och lösta fall. Några av dem snubblade jag över under arbetet med “Ekon av brott” och insåg att de också borde få en egen bok. Även här får man följa samhällets förändring genom åren och inte bara ett antal lösryckta fall utan sammanhang. Den som tyckte om “Ekon av brott” kommer inte bli besviken av “Döden kommer alltid till Ludvika”.

Peter Bergström. Foto: Anders Källgren.